Puff
Fina tävlingarna i Enköping gav en puff i rätt riktning så nu har vi faktiskt anmält oss till SM! Lite kort om tid, typiskt att det ligger lite tidigare i år, men det kommer bli hur kul hur som helst. Förstår inte riktigt hur jag ska hinna damma av küren men på något sätt ska det gå.
Annandag påsk var Banjo och jag bjudna på pizzalunch på Viggeby. Det var jag som skulle få pizza medan mr B skulle få mysa i hage bredvid sina gamla kompisar. Han som alltid står som ett ljus i sin lilla buss började bråka direkt jag stannade. "UT NU" var budskapet och det var så härligt att se hur mysigt det var att komma ut i hagen, inget tokspring utan bara lite jogg, för det fanns några grässtrån att pilla med!
Mättes hjärtfrekvens vid beröring, vi lånade ut oss till SLU-student.
Gjort ett fin fint markarbetespass hos Katarina där vi började med att hitt fokus på sista bommen i cavaletti och att ge efter ett par extra millimeter på tygeln. Sen tog vi oss an serier med perfekt shettishöjd. De flesta blev riktigt bra och vi börjar få koll på att ha bärighet ända fram till hindret. vi sken som en sol efteråt och jag reflekterade att jag berömde mig själv flera gånger och det fick jag beröm för, haha. Fortsatte jobbet igår då vi hade samlat ihop ett gäng på Viggeby och lurat dit Katarina.
Ellie demonstrerar hur slut jag blir i skallen efter härligt nörderi med Anne.
Förra fredagenI packade vi oss iväg till Nopsgärde där vi bestämt träff med millimeternörden Anne. Jag fick så god hjälp med mina diagonaler. Jag smittar så lätt min häst med mitt urstarka högerben som tar hand om alldeles för mycket vikt när jag går.Lite utåtställd i vänster varv gör susen för kusen. I höger - vända inåt och sen leda ut med vänster och stanna i jämt stöd där. Som grädde på moset fick vi fram jättefin kvalité i galoppen.
Puffat lite med sadeln har vi gjort också. Var till Mustang i Knivsta i tisdags och svettades i värmen. Banjon jobbar så bra nu så han behöver massor med plats under sadeln. Fick med oss en fiffig padd som vi kan justera fyllningen i hemma.
Tre fickor för filtinlägg.
Revansch
i betydelsen återupprättelse mer än hämnd, vedergällning och repressalier då. Skojade till det och drog iväg på trestjärnig tävling som påskkaramell. Började med banvisning på torsdagskvällen där det var spöken i hörnen och lite var stans. Det var liksom länge sedan vi var iväg med bussen när det var mörkt eller vad det nu var, för nästa dag var monstren borta.
Tack Enköpings Ridklubb!
Hade bara hunnit nosa på programmen innan det skulle startas så tanken var lite åt "programträningshållet" för det är inte bara att damma av Grand Prix inte. Det kändes verkligen att jag behöver nöta linjerna för att hitta rätt. Formen blev lite "öppen" och sidorna lite stela men även om jag hade bestämt mig för att strunta i siffrorna - den stora segern var ATT komma till start - var det roligt med kommentarer som "Mjukt visat", "Ni ser ut att trivas ihop" och "Jämn uppvisning på positiv häst" som jag tar med mig.
Va, tävla - du skojar!
Kul att heja på parakompisar som tjoade "vad kul att ni är tillbaka!" och jättelyxigt med tävling i egna kommunen. Bara tre startande i min grad men vi fick fina prisrosetter ändå för "det är ju Grand Prix", sa arrangören. Jag har nog inte varit så barnsligt glad för en blå rosett sedan jag lyckades komma runt på en hopptävling med russet Ena. Tack snälla Lisa och Katarina för hjälp och pepp!
Sötaste Banjo!
Dyrbart ben!
Bettkontrollen dansade vi igenom men undrar just om vi klarat en metalldetektor annars, haha. Tänk att vi var så trasiga i augusti och september bara. Heja vad vi har kommit tillbaka! Än lever drömmen om ett tionde SM för oss!
Stöd
Många pass sen sist och än är det inte slut på ljus för Matten. Även när jättefina kurvan uppåt plötsligt gick lite åt fel håll gjordes spännande reflektion över mental inställning och kroppskontroll.
Jag har blivit mycket bättre på att utnyttja strul som att min ridtid blir framflyttad, eller att det är lite trångt att hitta min ridväg. Innan hjärnan hinner gå i baklås tänker jag att det är ju jättebra att jag får öva på en extra krydda idag då!
Bra stöd för sadlarna från Hesta Snickeri!
Nördar med lite olika saker hos mina tränare och det är så roligt när bitarna börjar trilla på plats. Fokus på mina händer med stretching av min lite stumma vänsterarm hos Katarina, gjorde att Banjon kunde landa i rätt galopp till exempel. Ett Liljeholmens ljus att ta med sig till bärig sväng.
Lugnt och metodiskt med Anne i fredags blev lite ljusning på öppna och bakdelsvändningsfronten. Det gjorde inget att vi inte hann med något mer för båda gånger vi provat rörelserna efter fokuset har gått riktigt bra.
Fina Stübbengjorden och stöd/fäste för foten i Ryde
Roligaste passet på länge (och det har aldrig varit i närheten av tråkigt!) hos Katarina idag. Vart lite fundersam i söndags när mr B spände till redan utanför ridhuset i Salvartorp och Anne-Carin fick hjälpa mig övertala honom att hitta programmet vi skulle öva. Lite jobbigt med pälsen nu och ett extra litet tunt skinn under sadeln gjorde susen.
Asså ska det komma mer sånt där vitt nu!
Ovärdeligt stöd i min omgivning har jag som gör att jag kan ta vara på min bästa medicin som Banjo är. Ibland blir jag så upplivad att jag kan vara lite stöd för andra i min tur.
Bakslag
Det var bara att skruva i dem igen då, broddarna.Det vart en riktigt tråkig helg efter en jätteskön vecka. En vecka då vi fick in hela fyra pass! Vi har lite att ta igen, han och jag med träningen och vi har så roligt! Hos Katarina har vi övat bärighet och leker med att gasa och bromsa. Galoppbommar är kul och väldigt avslöjande när jag blir trött och "hänger" i en tygel. Katarina är en mästare i att hjälpa mig med fokus på en sak i taget och grejerna bara trillar på plats!
Snöstorm, nej tack!
Skulle åkt till Anne-Carin på torsdagen men fick öva på att det blev inställt och bokades om till lördag i stället. Skulle bli lite busväder då men det regnade bara lite lätt när vi gav oss iväg. Solen tittade till och med fram när vi skulle sadla på Salvartorp så vi slapp trixa på den i bussen. Under framridningen kom värsta skyfallet och det dånade som bara den i taket, tur det finns hörsnäckor!
Lite sadelfix för ponnyn före oss så vi övade på att vara lite sena i starten. Stämde av lite övergångar och så kastade vi oss i GP-programmet vi ska starta på långfredagen. Bra med extra svårighet med att hålla koll på de andra i ridhuset, och ett "läskigt" hörn. Tog oss igenom och hade kul. Fick göra om skolorna som vi visst inte provat sen innan våra frakturer i somras, haha. På hemresan mötte vi snöovädret, och det var inte kul men gick bra att "krypa" i alla fall.
Bara någon enstaka isfläck kvar då.
Drog till Katarina igår men vi var lite matta och stela efter helgen så vi tog det väldigt lugnt. Kropp och knopp har fungerat för; skruva broddar själv och döma både fredag och söndag. Så det så!
Tro inte att du får vara ensam på toan!
Skruvat
Det kommer säkert bakslag och vi får skruva dit dem igen, men nu är faktiskt broddarna ur!
Lite svettigt bakom örat va!
Tre pass har vi hunnit med och vi har hela helgen kvar! Började måndag med ett fint lunchpass hos Katarina med fokus på fram-och-tillbaka i både trav och galopp. Vi blev också peppade att trycka på lite längs långsidan och tjoho vad kul det var!
Onsdag letade vi oss till Salvartorp i Strängnäs för att våga oss på ett svettpass för Ann-Carin, det var liksom sju månader sen sist. Kändes helt ok att värma upp på nytt ställe om än lite stelt i sidorna. Stelheten noterades förstås av hökögonen direkt och det blev "slarvskänkelvikning" för att lossa. Fick hyfsad ordning på matten mitt i sadeln och eftergift till rätt höger och vänster. Sen lekte vi med trav-galopp-trav och fick till fin form, böjning, bärighet och aktivitet. Så fin att lektionen var slut efter bara 20 minuter! Då var vi lagom möra att åka hem igen. Fick med oss en spännande sadelgjord hem, den gamla blev utdömd redan hos Mustang - stum och stel sas det. Ska bli spännande att prova!
Klingesadlar.se
I förmiddags åkte vi till Katarina igen och framridningen kändes jättefin, började så fint som vi fick kämpa oss till en hel lektion bara för några veckor sedan! Gjorde slalom i trav och galopp där matten fick kämpa med att ge efter åt rätt håll. Sedan upphöjd galoppbom på rakt spår. Kände mig lite fladdrig så det var inte så lätt att behålla bärighet och passa när Banjon vill hänga lite i tyglarna. Med glada tillrop hamnade min kropp bättre och bättre på plats, trots att mr B taggade till som aldrig förr. Jättekul att han är så glad, och jag känner mig fortfarande trygg till och med i lite uppskruvat tempo!
Frostig morgon, men har sovit gott!
A
Ja, ja träna ni. Vi vilar oss i form!
Utsikt
För bara ett halvår sedan var Banjos och mina utsikter inte så goda. Lite stirra in i väggen liksom.
Vilken härlig utsikt på Nopsgärde!
I Almanackan står det mars nu, och vi har lyckats skramla igång efter frakturerna under jobbigaste vintern på länge. Varje dag finns viljan men inte orken så jag är jättenöjd om det blir tre pass i veckan. Verkar passa min jämnåriga (20 årig häst motsvarar min ålder, haha) kompis jättebra, han är så fräsch och får glada tillrop av våra tränare.
Söndag och tisdag var vi och lekte med uppvärmningsövningar hos Katarina. Jag kämpar med att Banjon ska jobba fritt med sin rygg och svinga bröstkorgen utan att jag är i vägen. Har ju blivit kallad "världens bästa patient" av min fysioterapeut men det är verkligen en utmaning att släppa efter och tro på rörligheten i benet med en massa metall.
Mysigaste mulen va!
Igår träffade vi äntligen Anne igen, och det var jättekul! Hade sällskap med Lisa och Zilas 25 minuters skrittur till ridhuset där Mr B och jag vilade oss lite i form medan vi väntade på vår tur. Inte klädda i snyggaste outfiten men höll värmen och kunde skala av under våra 30 minuter. Började med att jobba med att jag har svårt med att vända till vänster för att inte höften vill släppa till i första taget. Men hjälp att placera överlivet rätt och vänta in hästens takt gjorde susen. Vi hann till och med att galoppera på slutet och göra "hörn" på volten. Både Banjo och jag var lite trötta och kände att min kära häst nog hade sagt upp sig om jag hade klämt det minsta på honom. Så vilken seger att bara klara tretakten, och så vände vi riktigt fint också!
Ber om en fin vår!
Vårvink?
Äntligen är det inte så mycket is kvar på marken och tjälen i marken gör att man kommer fram torrskott i skogen. Skodde just om med fyrbrodd (inte ett dugg skrockfull) så kanske kan vi klara oss från allt för mycket snö till nu!
Jaa, slipper täcken en liten stund!
Känner mig säkrare och säkrare i sadeln och igår satte jag lite rolig press på oss att hitta tillbaka till våra GP-program. Detta genom att anmäla till tävling i Enköping i påsk! Hade varit skönt att få byta program men på 3* tävling är det klassificerad grad som gäller (1* kan man byta). Men vågar jag till exempel inte öka steglängden i galopp så spelar det ingen roll för vi satsar på en bra upplevelse. Vi kommer att ha en egen betygsskala som hur som helst leder till segern bara genom att komma till start!
Plötsligt fick vi finfrämmande mitt i mockningen!
Mustang
Efter stigbygelträffen var vi jättepeppade för att åka tillbaka till Katarina på söndagen för att dela ett träningspass med Lisa och Zilas. Känsla och förväntningar inför första passet på fem månader var nog densamma som att börja en ny termin på ridskolan som nioåring! Fixade en mjuk framridning med bland annat tagen bakdel utan att dra i tyglarna. Hittade en fin kommunikation i galoppvolter med mjukt stöd i stigbyglarna. Avslutade med galoppbom ur sväng i båda varven och det satt som en smäck!
Oj vad det skiner i Mustangs nya lokaler. Kom och fixa vår fina Equiline Shyny då!
Förra helgen var jag för skakig för rida på lördagen och fick för mig att jag skulle ut ändå. Då vände min kloka häst rumpan till och talade om att "det ska du inte alls" och vi sköt upp det till dagen efter. Det blev jättebra där på isen här hemikring, för det går att leka med saker som olika steglängder och minijogg bara Matten är skärpt nog.
Nämen, "fel" märke på sadeln.
I onsdags var det dags att besöka Mustang i nya lokalerna i Knivsta. Hoppsadeln behövde som väntat bara en liten, liten puff. Men med vår kära dressyrsadel hade ju Banjo signalerat att det var lite större justering som behövdes. Så enkelt som att ändra i bommen och stoppa var det tyvärr inte och det var bara att kolla vad som fanns på lagret. Lilla gubben var ju lite tunni våras när vi provade ut den och backen i hagen har nog gjort susen också. Matten fällde en tår men den torkade snabbt när vi fullkomlig flöt fram i Jefferien som Denise plockade fram - och stoppade upp lite baktill. Wow liksom!
Skönt att komma in på Nopsgärde när regnet bara öser ner!
Jag såg igår att väderutsikterna för idag jätteblöta så jag packade bussen redan igår för att rulla lilla biten till ridhuset som vi annars brukar rida. Och kära nån vilket drag under galoscherna vi hade idag. Testade lite programdelar som var rätt rostiga men än är det många veckor kvar till SM i maj så den drömmen lever allt!
Träff
Förra fredagen var Banjo och jag på stigbygelträff i Katarina Bondes fina ridhus. Äntligen var det dags att packa banjobussen och åka iväg med krafter nog att sitta upp för ett introduktionspass med de nya stigbyglarna.
Knappt fem månader efter att mitt lårben varit krossat kunde vi samla ett fantastiskt gäng och ta del av det gedigna arbetet med att ta fram en smartare och säkrare stigbygel än vi tidigare haft tillgång till. Hade testat dem hemma ett par gånger med dressyrsadeln och haft en skön, stadig känsla i fötterna. Men varit lite osäker på jämnheten i mina ben (spikade benet är ju längre) och skyllde på det, att jag inte riktigt fick det att stämma. Glömde lyssna på att Banjo sa att vi behöver åka och justera sadeln! Det ska göras nästa vecka och med flytt av stigbyglar - jag hade förstås tänkt testa med båda sadlarna - till hoppsadeln blev det väldigt mycket bättre!
Skärmdump från Katarina Bondes Instagram
Så sitter jag på pallen med tryckmätningsmattan!
Jag hade samlat så många jag kunde i mitt team och Anne https://www.kyrsta.se/ hade med sig sin tryckmätningsmatta som vi kunde få testa. Det var fantastiskt att kunna se hur trycket såg ut när jag rörde/lättade i höfterna. Också väldigt skönt att se att det ser så jämt ut som det känns för jag kommer nog ha en utmaning med längre lårbenet och det får inte skyllas på snett bäcken.
Härliga Sanna-Marie från Ryde Equestrian
Ett fantastiskt fredagsnöje var det att samlas med en samling kloka människor som så generöst bjöd på egna erfarenheter och funderingar. Debatten kring hästvälfärd är ju inget som kunnat gå oss förbi, och behovet är stort av att både lära sig mer, och nå ut med den kunskap ett sånt här gäng faktiskt har. Flera av oss är väldigt ledsna och vill "kasta in handduken" så det var helt underbart med denna pepp!
Dressage is the art of
teaching the horse to carry you.
Riding is the art of learning
to be a good load to carry.
-Richard Weiss
Citatet såg jag på Jessica von Bredow-Werndls sida för ett tag sedan och jag tycker hon är en strålande förebild för ryttarens ansvar i samarbetet med hästen.
Is
Isigt värre!
"I morgon är en annan dag" är ett av mina mantran. Och jag envisas med att lägga till en tanke om att det kommer bli lite lättare att röra på sig snart, inte bara parera med broddarna. Banjo har varit en ängel att hantera både på marken och uppsuttet på små promenader. Lite laddad känns han allt och skulle behöva få stäcka ut snart. Vi ska försöka ta oss till ridhuset i kväll i alla fall!
Mysigt med ny halm i lösdriften!
Ner med snö och is, längtar efter vååår!