Rymmare

Vi flämtar i värmen, och det är fortsatt djuren som har det lite lättare. Vi tvåbenta kraxar och har oss, och ibland biter vi nog ihop lite mer än vi egentligen ska och orkar. Som när slavdrivarens tränare var här till exempel. Han skrattade gott åt att jag kallar bästa Louise för slavdrivaren och jag tror det sporrade till lite extra finlir. 
 
 

Lars är otroligt duktig på att hitta de där små millimetrarna i sitsen som gör så mycket i slutändan. Och det blir förstås hur svettigt som helst på alla sätt och vis att försöka hålla reda på dem. Det går inte att komma undan.

 
 
Det blir indragen veckopeng!
 

En som kom undan med rätt mycket igår morse, det var Banjo. Han hade rymt från sin hage och stod i trädgården och betade. Han hade fastnat i tråden in mot sin granne Indy som är inne på nätterna. Så först hade han ätit upp Indys frukosthö som var serverat där. Sen promenerade han nog bara lugnt ut genom öppen grind och hämtade sin och grannens frukosthink. Efter det har han hittat vägen runt till fler hagar och frukosthinkar innan han helt enkelt parkerade i trädgården där det finns lite gräs under fruktträden.

 

 Nära havet skulle man va - hela tiden.

 

 

 

 
I januari 2009 började jag blogga lite ”hästdagbok” på familjens gård Gustabergs hemsida, och så har det fortsatt fram till oktober 2015 då gården såldes och det blev övergång till egen blogg.

I maj 2009 råkade mamman, matten och makan ut för en olycka och förvärvade en hjärnskada. Beteendevetaren trodde hon skulle bli helt återställd men har fått landa i att det inte blev så. Det har blivit mycket annat och i år en start i Para-SM med bästa Banjo.

Tanken är att bloggen får fortsätta vara en slags reflekterande hästdagbok.