Vi råkade hamna på bästa Anette Holst, med egna uppfödningen Chimas plats. 

 

Och ett kval har vi satt, Banjo och jag. Till lagSM i WE! Så skulle Uppsala Ponnyklubb behöva kalla in en reserv, har vi tackat ja. Det firar vi med bilder från Nordtass foto!

 

Ester i täten!

 

Lilla Ester fortsätter sin allsidiga träning för att orka bära omkring på matten. bland frågar hon om det ska vara nödvändigt, men väljer sen att samarbeta och verkar så nöjd med det!

 

Foto: Anne-Carin Klinge Sporrong

 

Sandra och Banjo går också från klarhet till klarhet, de hittar varandra mer och mer för varje tillfälle och nu har vi börjat dela pass för Katarina Bonde också! I fredags passade jag på att rida några varv på Ester under Sandras lektion och det kändes hur bra som helst i blåsten.

 

 

Våren går så otroligt fort och det är så härligt att kunna umgås så mycket med hästarna i sköna grönskan. Fast Banjo och jag tyckte väl att det var så lagom trevligt när vi stod bakom Katarinas ridhus och skulle sadla härom veckan. En älgko hade parkerat strax intill för att tugga på en ungbjörk och min supercoola häst talade om för sin matte att han verkligen inte var bekväm med det. 

 

Snygga Ester!

 

Arbetet med Ester går jättefint. Hon blir coolare och coolare när vi åker från gården. Skötte sig exemplariskt när vi var till sadelmakeriet gjorde hon. Jag var lite osäker på om jag skulle våga mig upp i ny miljö och nya sadlar men det gick som en dans - vi hade ju stöd av storebror. Tack snälla Sandra och Carina som följde med!

 

 

Uteritt i skogen har vi provat på och Banjon kände nog på sig att det var lämpligt att gå lite långsammare än vanligt för att bromsa upp pigga lillasyster lite. Så planen är mera av den varan varvat med tömkörning hos Anne-Carin där hon ska göra sitt tredje pass i morgon,

 

 

 

 Alltid bästa sidan hos Banjo!

 

 

Vadå ponny, ett hål tillgodo i tömkörningsgjorden!

 

Vi börjar hitta varanadra i longeringen och att traska ut i skogen på töm var inga problem. Igår fick hon följa med Banjo till ridbanan på Viggeby där det skulle tränas program. Det är jobbigt att Banjo kliver av bussen först (bra att ha en erfaren häst ytterst, som får vända lite i luften när han går på och av) så hon hade bråttom av och var spänd som en fiolsträng. Men lyssnade fint på mig och när vi vandrat runt ett par minuter och kollat läget släppte spänningen.

 

Foto: Denise Johansson

 

Rapport om Banjos nedtrappning kommer, men måste bara skryta om vilken fantastisk kompis han är. Stod som vanligt som ett ljus bussen under 45 mil och gick lugnt ut i rasthagen som gjorts i ordning till honom när vi kom fram. Ställde upp på en liten skrittrunda med ny ryttare för matten ville leka ponnyryttare. Sov i box bredvid lillan som var lite skeptisk till ny kompis (fick med sig sin bästis till extrastallet för att de inte skulle stå och skrika). Ut en liten sväng på morgonen innan det var dags för 45 mil hem igen. Rörde sig inte ur fläcken trots att Ester stal lite mat och pep och krafsade en del.

 

Bara någon vecka sedan och nu har vi sol.

 

 

Vintern har varit rätt tung men vi har ändå lyckats hålla igång rätt bra. I onsdags var vi till Katarina och red fram ute i solen för det var en elektriker som meckade inne. Och det var jättevarmt och härligt. Kunde inte låta bli att hala fram telefonen och fota tussilagon som växer på banken (alltså snygga hindret i ett av ridbanans hörn, vi har varit uppe men inte vågat hoppa ner/upp än). Passet inne i ridhuset var kul med cavaletti och galoppbommar. Tryggt med Katarina på marken som hojtar till när jag tappar fokus och/eller riktning.

 

Till och med på bussen finns de, istapparna.

 

Vi håller igång så gott vi kan även om det blir en del svärande över det växlande vinterväglaget.  Riktigt skönt är det att vi har så nära till Katarina Bonde och att hon oftast kan ta emot oss när vi vågar oss ut i trafiken. Det är jätteroligt att jobba med bommar, vi tröttnar aldrig tror jag. Fungerar riktigt bra även i skritt!