Snäll
I onsdags var jag och Banjo och tränade hos Anne-Carin Klinge och våra parakompisar Marie och Dux hade tiden före oss. När jag värmde kunde jag se att de fick fin snurr på samspelet och de dansade igenom msvB:1-programmet fin fint. När vi ropade "hejdå" la jag till att det var det bästa jag sett dem tillsammans och Marie blev jätteglad och kontrade med "va snäll du är". Tyckte bara att jag ju sa som det var, och det snälla var nog att jag sa det. Vår tränare är otroligt snäll och engagerad och pushar oss till stordåd utan att vare sig såga jäms med fotknölarna eller säga att något är bra som inte är det.
Parakompisar med snällaste tränaren!
Banjon och jag fick träna på delar ur msvB:5 programmet som jag var anmäld till nästa helg. Och hej vad jag fick kämpa. Rörelserna kommer mer slag i slag än jag är van vid och jag får inte fladdra omkring i sadeln för då följer lilla gubben så fint i fladdret och det blir inte riktigt som det ska. Utan vi måste hitta flytet i till exempel övergången från öppna till diagonalsluta genom balans i varje steg. Många göra-om-och-göra-rätt blev det och det fixade vi riktigt bra, en ängels tålamod har han min prins och när matten kunde räkna till fyra blev det fina serier också!
Hjälp från distriktsveterinärerna!
Tokigt blev det i torsdags efter att jag varit ut en fin träningsrunda med B2 och sedan tyckte att grabbarna kunde gå i grushagen under dagen för det började regna och gräshagen var lite hal. Mindre än en timme efter att jag släppt ut dem kom jag hem från affären och parkerade bussen bredvid hagen och fick se en alldeles blodig Banjo stå och krafsa med ett framben mot box nr 3:s dörrar.
Snabbt fick vi tag i jourhavande hos distriktsveterinärerna som lugnade matten i telefon för ett näsblod på häst blir rena blodbadet. Jag hann inte mer än tvätta blodiga frambenen - som var utan en skråma - innan vi fick hjälp med nosryggen där det fanns ett rejält jack. "Är han så här snäll" var en fråga som dök upp och han är ju så otroligt följsam min häst så svaret var ju "ja". Rekommendationen var att åka in och röntga och vi blev remitterade till Mälarkliniken som kunde ta emot oss direkt.
Inte kul mr Scarface
Jättefint bemötande på kliniken och han sattes upp på listan för röntgen och matten skickades hem. Efter några oroliga timmars väntan fick jag beskedet att svullnaden dolde en rejäl skada. Nosbenet var intryckt och där var flera frakturer. Resonerade oss fram till operationsalternativet. Skulle och blev också uppringd igår morse när de konstaterat att han klarat natten bra och var feberfri. Det skulle bli operation under eftermiddagen om inget ännu mer akut skulle dyka upp. Det dröjde ända till 21.00 innan jag fick prata med kirurgen som lappat ihop lilla gubben med ståltråd. Skadan var värre än det såg ut på bilderna så det var tur han fick så bra hjälp.
Finaste killen i världen!
Nu håller vi andan över att inget tillstöter under helgen så blir det avstämning på måndag. Carina och jag ska åka och hälsa på nu på besökstiden 18-19! Pussa massor ska vi göra!