Chilla B2

Landningen efter SM fortsätter, skulle ju ta det lugnt fram till midsommar var det visst. Men dagarna rullar på, det är mycket vi vill göra. Banjo har promenadsemester. Förutom promenad till gräshage två gånger om dagen har han hittat grannen Carina som följer med mig och B2 på våra uteritter. Igår följde de med till markarbeteslektionen hos Katarina Bonde också, för Banjon gillar verkligen inte att vara ensam hemma. Inte lika chill som B2 med det inte.
 
Mitt-på-dagen-mys
 
Carina "hoppade på" mig och B2 för ett tag sedan när vi var på väg till ridhuset och lektion med Anne. Inte trodde jag att kvinnan som kom emot oss med bestämda steg och sa: "kan du rida in på vår uppfart så vi får prata lite?" ville något annat än att klaga på att det klapprade för mycket av järnskorna (mockar gör vi efter oss så det kunde det inte vara) eller nåt. Nej då, hon ville bli medryttare! Och det har visat sig att Banjo och hon är som gjorda för varandra, och det passar extra bra nu när Izabelle tagit sommarlov och åkt hem till Dalarna. 
 
Foto: Carina Rung
 
Rida ut och rida in oss i nya sadlar pysslar vi en hel del med. Jag är så tacksam för att vi fått så bra hjälp så fortsättningen känns verkligen spännande. Dressyrsadeln kändes det stadigt med redan från början medan det kändes som läge att anmäla sig till en nybörjarkurs med hoppsadeln. Plötsligt blev han så stor B2, haha. 
 
Skönt med isolerat ridhus i hettan!
 
 Flotta Barcino QRE som B2 egentligen heter verkar ha funnit sig väl till rätta med oss här på Kvek. I början var han ganska bufflig och han bossar ordentligt med Banjo men det är precis som han har fattat att han är parahäst nu, han har blivit riktigt försiktig med mig. På morgonen när jag ska leda ut hästarna, en i taget, till gräshagen väntar han snällt på sin tur. Jag behöver bara ge honom ett litet tecken, som en annan liten hund på 600 kilo.
 
Coolt med Banjos öra i bild va!
 
 
 
 
 
 











Kom ihåg mig?
I januari 2009 började jag blogga lite ”hästdagbok” på familjens gård Gustabergs hemsida, och så har det fortsatt fram till oktober 2015 då gården såldes och det blev övergång till egen blogg.

I maj 2009 råkade mamman, matten och makan ut för en olycka och förvärvade en hjärnskada. Beteendevetaren trodde hon skulle bli helt återställd men har fått landa i att det inte blev så. Det har blivit mycket annat och i år en start i Para-SM med bästa Banjo.

Tanken är att bloggen får fortsätta vara en slags reflekterande hästdagbok.