Säkert
Ett som är säkert är att Banjos och mina pass hos Katarina Bonde ofta blir veckans höjdpunkt. I våras fick vi med oss Madde och Pelle från stallet och de blev på bara två gånger lika frälsta som oss. De har varit på sommarlov borta i Norrtälje men idag var det äntligen dags igen. De har jobbat fint med dressyren i sommar så det var härligt att se hur fint de utvecklats.
Banjo och jag fick kämpa med orken för igår var vi till Kulla Vreta och red ett rejält dressyrpass för Anne Carin Klinge. Och ibland behöver man träna på det, att bita ihop och kämpa dag två också.
Halva Körlinge följde med till Katrinedals Ryttargård idag!
På vägen hem stannade vi, som vi brukar, på Sussis gårdscafé. Också en verklig höjdpund, och vi hade tagit med lite extra mat till hästarna för att få sitta i skuggan och njuta istället för att smaska i farten. Jag hade varit ordentlig, och ridit i långärmat, men kröp ur den dyngsura tröjan till cafébesöket. Och det skulle jag visst inte ha gjort, hann bara halvvägs till hagen när vi kom hem, så fick jag bita i gruset. Min lugna coola häst blev skrämd, och råkade knuffa ikull mig. Eftersom han direkt upptäckte att det som skramlade till, inte skulle äta upp honom stod han helt stilla medan jag låg kvar en stund för att hämta andan, som liksom försvann vid kontakten med marken. En påminnelse om att säkerhetsrutinerna kan slipas lite på.
Madde fixade bort gruset från stackars armbågarna.
Och Pelle-tar-över-filmen, haha