Sök

Vi söker vidare efter härlig känsla och flow för hela slanten. Banjon verkar gilla att jobba på banan, dit går han med stora kliv från uppsittningsrampen bakom stallet. Jag får vara lite tydlig när vi ska dra åt skogen, men det brukar gå bra det också även om han var lite skeptisk härom dagen. Kanske hade det just passerat något farligt djur men han brukar släppa det om jag babblar om hur stor och ståtlig han är.
 
Vi ligger inte på latsidan, även om matten egentligen ville gå i ide redan i december.
 
Två fina pass "hoppass" på Katrinedal har vi hunnit med sedan sist, dit är det så nära att vi törs åka även om vägarna är lite isiga, vi kan kryyypa då. Kära nån vad jag längtar efter våren. Nåväl, värmen hålls i fina ridhuset och väl hemma blir det ångbastu för stackars stela kroppen. 
 
Måste citera Katarinas Facebooksida för det fångar verkligen vad vi håller på med: "I veckan börjar terminsträningen igen. Ledord i träningen är glädje, närvaro, uppmärksamhet och skapande. Målet är att ryttare och häst mår bra i de prestationer de gör oavsett det handlar om tävlingsridning eller att man rider för nöjes skull. Här får du träna teknik och koncentration, kroppskontroll och koordinering, hantera spänning kontra avspänning i din och hästens muskulatur. Att sitta ledigt och följsamt till häst är en förutsättning för att kommunikationen ska fungera på ett enkelt och tydligt sätt..."
 
Bild från förra året.
 
 Banjon känns så fin redan när vi börjar jogga igång och vårt jobb med rakriktning börjar verkligen ge resultat. Det är så häftigt att känna att sprången blir bärigare och bärigare, och att vi kan kommunicera avspänt. Vi blir riktigt förvånade båda två ibland, över att vi inte behöver använda "fart och blunda" för att komma över de små bommarna. Och samtidigt rättar vi oss framåt. Beroendeframkallande känsla!
 
 
I januari 2009 började jag blogga lite ”hästdagbok” på familjens gård Gustabergs hemsida, och så har det fortsatt fram till oktober 2015 då gården såldes och det blev övergång till egen blogg.

I maj 2009 råkade mamman, matten och makan ut för en olycka och förvärvade en hjärnskada. Beteendevetaren trodde hon skulle bli helt återställd men har fått landa i att det inte blev så. Det har blivit mycket annat och i år en start i Para-SM med bästa Banjo.

Tanken är att bloggen får fortsätta vara en slags reflekterande hästdagbok.