Ny fas

Det tog några dagar att landa efter SM-äventyret, trött-tröttare-tröttast liksom. Banjo däremot, han har varit hur pigg som helst han. Dagen efter hemkomst fick han leka lite med sin bästis Lydia som trimmar LB:3-programmet för en spännande tävlingsdebut snart. Eldigheten lugnade ner sig ganska snabbt och de visade hur man faktiskt kan njuta i transportsträckorna i det lite tråkiga programmet. De är fantastiskt fina och jag är inte ett dugg partisk!
 
 
Foto: Madeleine Silverbratt 
 

Lekt med barbackapadden och ridit ut, men också haft ett superfint pass hos hemliga-vapnet-Katarina med galoppbommar. Och igår var det dags att stå i giv akt på Arphus Gård hos Anne-Karin. Efter SM var det sagt att vi skulle skoja till det med galoppombytena. Jag hade laddat upp med moraliskt stöd i form av Madde och började med att klara utmaningar som att jag glömde min röstförstärkare och att slavdrivaren var lite tidig.

 

 Debuten i LC i september 2014, foto: Anna-Karin Wallsten 
 

Tänker lite kaxigt att vi ska klara msvB nu och då måste vi ju flyga tillsammans. Sagt och gjort, vi blev utkommenderade till spåret och öva på timingen i galoppfattningar. Jag fick kämpa med att bli kvick och inte hålla på att fundera ett halvt varv på saker och ting. Samma sak när det var dags att göra ny galoppfattning i galopp - bytet alltså. Vi bytte längs spåret från förvänd till rättvänd. Jag har lite svårare att öppna upp i högerhöften så Banjon kan ta för sig i nya höger galopp. Men redan efter 20 minuter hade vi verkligen flugit fram i just byte till höger. Då sade min kloka tränare ”jag vet att du åkt långt, men - jag skulle inte göra mera nu” så det var bara att packa ihop och njuta hemfärd tillsammans med Madde, massor med analys haha. Och så stannade vi längs vägen och fick oss jättegod latte och sötslisk.

I januari 2009 började jag blogga lite ”hästdagbok” på familjens gård Gustabergs hemsida, och så har det fortsatt fram till oktober 2015 då gården såldes och det blev övergång till egen blogg.

I maj 2009 råkade mamman, matten och makan ut för en olycka och förvärvade en hjärnskada. Beteendevetaren trodde hon skulle bli helt återställd men har fått landa i att det inte blev så. Det har blivit mycket annat och i år en start i Para-SM med bästa Banjo.

Tanken är att bloggen får fortsätta vara en slags reflekterande hästdagbok.