Klassificering

I söndags var vi på Strömsholm. Banjo var som vanligt en klippa i stall och hantering. Han visade nästan Husse, som blivit lite ringrostig som groom, tillrätta. Matten kördes först slut av en supertrevlig holländsk klassificerare som bjöd på ett tufft testschema. 

 

Efter lite påfyllnad av energi på Markan hade vi ridtid kl 12 i fina Gula ridhuset. Matten värmde i god tid för hon tänkte öva på att rida fint även med uttröttat huvud. Det gick riktigt bra, inklusive försening. Banjon övade på att springa duktigt trots att han nog var kissnödig också.

 
 
 
 

Tredje (ska göras om vart fjärde år, om man inte har t ex en amputation som kan bli ”confirmed”) gången jag gjorde klassificeringen nu, och den för med sig en del grubblerier. Med samma resultat 2014, 2017 och 2022 ska jag nog inte fundera mera på ”att jag klarar mig väl ändå, utan mina hjälpmedel”

 

"Klassificering är en undersökning där man bedömer ryttarens/kuskens fysiska förmåga att framföra sin häst på tävlingsbanan. Det leder till att utövare med liknande förutsättningar ska kunna tävla mot varandra på ett sportsligt och rättvist sätt. Bedömningen utförs av Svenska Ridsportförbundets speciellt utbildade sjukgymnaster." från SvRFs hemsida.
 
 Duktig Banjo, får en klapp!
 

Lekt ett pass hos Katarina Bonde har vi gjort också sen sist. Fick sällskap med Madde och Pelle och det är mer än dubbel glädje att åka dit tillsammans. Speciellt på hemvägen då nördarna analyserar järnet.

 

Noggrann uppvärmning då jag fick hålla tungan rätt i munnen för att hitta finliret - lätt att bli frustrerad och det håller jag på att lära mig att ta mig förbi smidigare och smidigare. När vi började hoppa blev jag lite för passiv fram till hindret och Banjo svarade med att bli lite tom/flack när han väntade på mig. Fick hjälp att hitta bättre galopp och sprången blev mycket, mycket bättre. Häftigt att hinna med att reflektera redan under passets gång. Kunde vara stadig/stark i sadeln när Banjon tände till. Då kom han genast tillbaka till mig och tyckte nog det var skönt med en ryttare som inte var allt för mycket som en trasdocka.

 

 Nu kommer vi fram igen!
 

Fortsatt berg-och-dalbaneväder så ibland går det att rida ut, skoja lite i en sommarhage eller skritta ner till ridhuset. Så tacksam för bästa vinterbeslaget!

 

Fina fötter har han fått också. Perfekta hästen för undervisning. När jag frågade: ”Går det bra?” var svaret: ”Vad kan vara dåligt med Banjo?” <3
 
 
 
 
 
I januari 2009 började jag blogga lite ”hästdagbok” på familjens gård Gustabergs hemsida, och så har det fortsatt fram till oktober 2015 då gården såldes och det blev övergång till egen blogg.

I maj 2009 råkade mamman, matten och makan ut för en olycka och förvärvade en hjärnskada. Beteendevetaren trodde hon skulle bli helt återställd men har fått landa i att det inte blev så. Det har blivit mycket annat och i år en start i Para-SM med bästa Banjo.

Tanken är att bloggen får fortsätta vara en slags reflekterande hästdagbok.