God Jul!

 
Ser mumsig ut!
 
Igår var det julavslutning på vackra Arphus med stränga Anne-Carin Klinge. Hon ber ganska ofta om ursäkt för att hon är så petig, men det är ju det jag sitter och åker riktigt långt för. Banjo tyckte vi var rätt fåniga som inte lät honom skicka ut vänsterbogen för att minska bärigheten i bakbenen. Men eftersom matten sitter mera mitt-i-sadeln nuförtiden  så protesterar han inte så vilt som han gjorde förr utan verkar väldigt nöjd med arbetet. Vi var rent av så duktiga att det var fem minuter kvar av passet när ”vi-gör-inte-mer-idag” lät som ljuv musik i mina öron.
 
 
Sötnos.
 

Innan året är slut ska jag nog få ihop en liten summering av arbetsåret 2020, men tänkte allt på igår, att det bara var ”och så byter du varv och galopp” istället för bara tragglande med byten!

 

 Tjoho i julaftonssolen!
 

Efter en mysig julaftonsfrukost fick jag med mig Vilma och Toya till stallet. De ville ut på en skogspromenad och det är inget som det blivit så mycket av på sistone för Banjo och mig när det varit så förfärligt blött. Banjo kändes väldigt taggad, nästan så matten blev lite orolig att han skulle hitta på bus, ända tills vi ”tappade bort” sällskapet som smet in bakom en gran för att kissa. Då kom han av sig och undrade var de tog vägen och började skritta riktigt lugnt istället för hela-havet-stormar-stilen.

 

 Julfrost i alla fall.
 

Premiär för Toya med promenad tillsammans med Banjo och det gick väldigt bra. Hon har visat rädsla för hästar när de varit ute och cyklat men alltid stannat lugnt vid cykeln. Först var hon ganska skraj och lite förvirrad men efter någon kilometer var hon så obrydd att vi testade att byta ryttare. Både hästen och hunden släppte fokus på mig på en gång och jag kunde bara njuta av att mest halka efter. Så nog ska jag och Banjo kunna passa söta Toya framöver och kunna erbjuda skogspromenader.

 
I januari 2009 började jag blogga lite ”hästdagbok” på familjens gård Gustabergs hemsida, och så har det fortsatt fram till oktober 2015 då gården såldes och det blev övergång till egen blogg.

I maj 2009 råkade mamman, matten och makan ut för en olycka och förvärvade en hjärnskada. Beteendevetaren trodde hon skulle bli helt återställd men har fått landa i att det inte blev så. Det har blivit mycket annat och i år en start i Para-SM med bästa Banjo.

Tanken är att bloggen får fortsätta vara en slags reflekterande hästdagbok.