Tacksamt
Även om det är en regnig dag och bröstet är en aning ångest-tungt känner jag en väldig tacksamhet för vår nya sadel. Det är ju toppen att vi tränat och Banjo mått så bra i hagen att ryggen hans blivit så bred och fin att det blev kostsamt för matten. Nu har ju vi hästmänniskor en förmåga att alltid kunna räkna hem inköp till hästen och i det här fallet är vinsten inte bara Banjos kropp utan även min, jag tror faktiskt att jag sitter ännu bättre nu och det spar ju både krafter och diverse ligament.
Även tacksam för att vi kunnat hålla igång hela sommaren, det är inte många dagar jag fått kasta in handduken faktiskt. Att halka in på gnällspåret är nog lätt hänt för de flesta och jag gör det bästa jag kan för att tänka utanför boxen - Banjo har i princip gått ute dygnet runt tills igår då bästisen Bus flyttade, då blev det inflytt i boxen haha. Fånga ljusglimten i att vi har blivit jätteduktiga på att träna en sak i taget och börjat fånga så mycket närvaro att det går att sätta ihop i alla fall ett par rörelser om än inte ett helt program ännu.