Underhåll

Ester tar fortsatt fina kliv framåt varje arbetspass. Vilket kan vara att åka en sväng i bussen alldeles själv, tömkörning, uteritt eller löshoppning. Hon är helt enkelt fantastisk och lyckats charma Husse har hon gjort också, så han anmäler sig ofta frivilligt att morgonfodra så han får gosa med henne. 
 
Foto: Anne-Carin Klinge Sporrong
 
Sandra och Banjo går också från klarhet till klarhet, de hittar varandra mer och mer för varje tillfälle och nu har vi börjat dela pass för Katarina Bonde också! I fredags passade jag på att rida några varv på Ester under Sandras lektion och det kändes hur bra som helst i blåsten.
 
Fredagsmys på Viggeby!
 
Våren går så otroligt fort och det är så härligt att kunna umgås så mycket med hästarna i sköna grönskan. Fast Banjo och jag tyckte väl att det var så lagom trevligt när vi stod bakom Katarinas ridhus och skulle sadla härom veckan. En älgko hade parkerat strax intill för att tugga på en ungbjörk och min supercoola häst talade om för sin matte att han verkligen inte var bekväm med det. 
 
Vi tyckte den kunde dra till skogs!
 
Flickorna Ester och Sandra går som sagt från klarhet till klarhet medan Matten tycker att mest hon får underhålla det hon lyckats uppnå. Och det är ju egentligen inte så dumt det heller. Försöker tala om för mig själv att det är faktiskt jättebra jobbat med det.
 
Knatar på i Enköping
 
Underhållit tävlingsnerverna har vi gjort tillsammans med Katrinedals Ryttarförening i division 1. Mentala pitebon har hittat jättegoa kompisar i här i Uppland att träna och tävla tillsammans med. En seger att vår lilla klubb fick ihop ett lag, och så kom vi 3:a av 5 lag!
 
Foto: Ulika Pernler
 
Foto: Ulrika Pernler
 
Och så kan man skoja till det med lite WE. Fantastisk fin hjälp av Ulrika Pernler som till och med fångade oss på bild!
 
Gräset är inte grönare på andra sidan.
 
Efter fyra timmar på gräs, tar man paus.
 











Kom ihåg mig?
I januari 2009 började jag blogga lite ”hästdagbok” på familjens gård Gustabergs hemsida, och så har det fortsatt fram till oktober 2015 då gården såldes och det blev övergång till egen blogg.

I maj 2009 råkade mamman, matten och makan ut för en olycka och förvärvade en hjärnskada. Beteendevetaren trodde hon skulle bli helt återställd men har fått landa i att det inte blev så. Det har blivit mycket annat och i år en start i Para-SM med bästa Banjo.

Tanken är att bloggen får fortsätta vara en slags reflekterande hästdagbok.