Alla goda ting är tre

Skojade bara med summering av två mästerskap i år, för det blev tre. Till svenskt- i Paradressyr, Riks- i Working Equtation kan då läggas ett Distrikts Mästerskap i Bruksridning!

 
 Jättemånga protokoll var det.
 
 Just när vi landat efter äventyret i Surahammar bestämdes det att vi skulle besöka vackra Tunaborg i Dalby alldeles i närheten. Det fanns plats på fina körbanan där det skulle ridas och köras under söndagen. Vi vilade oss mest i form Banjo och jag, men vi hann att träna ”rida över gatubrunn” och gå över en liten presenning under fredagen. Så vi var hyfsat förberedda för den 13 hinder långa banan.
 
 Hjälpredan Rut var också med.
 

Varannan kusk och varannan ryttare gjorde att det bara var några få hinder som var gemensamma och man fick hålla tungan rätt i munnen för att hitta rätt.

 
Gräsklipparhjälp.
 

I första protokollet (som också innehåller avsittningen) är vi stolta över våra 0 straff, och vi hade väldigt kul på banan. Lite oense blev vi när det skulle travas (!) över några mattor. ”Stopp och belägg” sa Banjo, ”det är då ingenting för mig” så trots att jag försökte säga att de var ju riktigt snygga fick vi avbryta det och gå vidare till vattenhindret. Buspojken var aningen skeptisk för vattnet var grumligt och han såg inte bottnen som jag ju visste var väldigt fin. Kanske var det badankan som guppade i kanten som ändå gjorde att vi tog oss igenom tillsammans.

 
 Förfärliga mattor tyckte Banjo.
 

Sen gick det mesta som en dans, bland annat 10 körportar som stod väldigt tätt, i trav.  Tre hinder i skulle tas i galopp med avbrott till skritt strax efter. ”Vända i trångt utrymme” var typ en kvadratmeter så där blev det några kliv utanför sågspånet. Häftigt att se med vilken precision kuskarna klarade sina ryggningar med mera. Och de flesta körhästarna klarade att trava över de äckliga mattorna ovan.

 

Medan det räknades för glatta livet i sekretariatet när tävlingen var slut, passade vi på att bekanta oss med mattorna. Vi tog rygg på en stadig nordis så då gick det fint. Plaskade lite i vattnet också, så nästa år ska det inte bli straff för att vi skrittade minsann.

 











Kom ihåg mig?
I januari 2009 började jag blogga lite ”hästdagbok” på familjens gård Gustabergs hemsida, och så har det fortsatt fram till oktober 2015 då gården såldes och det blev övergång till egen blogg.

I maj 2009 råkade mamman, matten och makan ut för en olycka och förvärvade en hjärnskada. Beteendevetaren trodde hon skulle bli helt återställd men har fått landa i att det inte blev så. Det har blivit mycket annat och i år en start i Para-SM med bästa Banjo.

Tanken är att bloggen får fortsätta vara en slags reflekterande hästdagbok.