Mustang

Efter stigbygelträffen var vi jättepeppade för att åka tillbaka till Katarina på söndagen för att dela ett träningspass med Lisa och Zilas. Känsla och förväntningar inför första passet på fem månader var nog densamma som att börja en ny termin på ridskolan som nioåring! Fixade en mjuk framridning med bland annat tagen bakdel utan att dra i tyglarna. Hittade en fin kommunikation i galoppvolter med mjukt stöd i stigbyglarna. Avslutade med galoppbom ur sväng i båda varven och det satt som en smäck!
 
Oj vad det skiner i Mustangs nya lokaler. Kom och fixa vår fina Equiline Shyny då!
 
Förra helgen var jag för skakig för rida på lördagen och fick för mig att jag skulle ut ändå. Då vände min kloka häst rumpan till och talade om att "det ska du inte alls" och vi sköt upp det till dagen efter. Det blev jättebra där på isen här hemikring, för det går att leka med saker som olika steglängder och minijogg bara Matten är skärpt nog. 
 
Nämen, "fel" märke på sadeln.
 
I onsdags var det dags att besöka Mustang i nya lokalerna i Knivsta. Hoppsadeln behövde som väntat bara en liten, liten puff. Men med vår kära dressyrsadel hade ju Banjo signalerat att det var lite större justering som behövdes. Så enkelt som att ändra i bommen och stoppa var det tyvärr inte och det var bara att kolla vad som fanns på lagret. Lilla gubben var ju lite tunni våras när vi provade ut den och backen i hagen har nog gjort susen också. Matten fällde en tår men den torkade snabbt när vi fullkomlig flöt fram i Jefferien som Denise plockade fram - och stoppade upp lite baktill. Wow liksom!
 
Skönt att komma in på Nopsgärde när regnet bara öser ner!
 
Jag såg igår att väderutsikterna för idag jätteblöta så jag packade bussen redan igår för att rulla lilla biten till ridhuset som vi annars brukar rida. Och kära nån vilket drag under galoscherna vi hade idag. Testade lite programdelar som var rätt rostiga men än är det många veckor kvar till SM i maj så den drömmen lever allt!
 











Kom ihåg mig?
I januari 2009 började jag blogga lite ”hästdagbok” på familjens gård Gustabergs hemsida, och så har det fortsatt fram till oktober 2015 då gården såldes och det blev övergång till egen blogg.

I maj 2009 råkade mamman, matten och makan ut för en olycka och förvärvade en hjärnskada. Beteendevetaren trodde hon skulle bli helt återställd men har fått landa i att det inte blev så. Det har blivit mycket annat och i år en start i Para-SM med bästa Banjo.

Tanken är att bloggen får fortsätta vara en slags reflekterande hästdagbok.